I throw my hands up in the air sometimes, Saying...









Igår när jag satt och tänkte på helgen slog det mig att det kommer vara första året på tre(?) år jag och Andrea inte firar hennes födelsedag utomlands. Vilket bara känns jätte konstigt. Fick känslan av att vi var tvugna att lämna landet dirket så allt blir som det ska vara.. Ringde upp henne och i vanlig ordning började vi drömmas oss bort till vårat älskade California. Inte långt kvar nu!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0